Sinnesro del 2

Kommentaren jag fick på mitt blogginlägg gällande sinnesrobönen väckte min nyfikenhet....

Så, här är den.

Abbedissans bön:

En abbedissas bön.

Gud, du vet bättre än jag själv att jag åldras, att jag en dag kommer att bli gammal.

Hindra mig från att bli pratsjuk och rädda mig framför allt från vanföreställningen
att jag måste yttra mig om allting och vid alla tillfällen.

Befria mig från lusten att blanda mig i alla människors angelägenheter.

Bevara mig från mångordighetens synd, giv mig vingar att snabbt nå fram till det väsentliga.

Skänk mig nåden att med takt och tålamod lyssna till andras bekymmer.

Men försegla mina läppar, om mina egna krämpor,
- de blir fler och fler och min lust att tala om dem blir starkare allt eftersom åren går.

Skänk mig den underbara insikten att det kan vara möjligt att jag har fel.

Gör mig lagom saktmodeig, jag vill inte bli ett helgon
- sådana kan stundom vara påfrestande att umgås med - men en sur gammal kvinna är ett djävulens mästerverk.

Gör mig hjälpsam, men inte beskäftig, omtänksam men inte despotisk.

När man har en så enorm livsvisdom som jag tycker man att den inte kommer alla tillgodo
- men du vet o Herre att jag gärna vill ha några vänner till slutet.

 

 

 

Tankvärda ord.

 

God måndag!


Kommentarer
Postat av: Åse

Hihihi,,, jag trodde sinnesrobönen hette abedissans bön men det var visst än annan :). Sinnesro bönen var den jag syftade på... den säger bara sååå mkt...

kram

2010-06-21 @ 16:23:02

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0