miehellberg

Jag har funderat en del över detta med att man dömer andra.

För det gör man ju. Kanske omedvetet.
Man ifrågasätter andra människors val.


Varför gjorde hon/han så?
Varför sa han/hon så?
Hur kan hon/han förlåta?

Det finns många frågeställningar.
Men behöver vi veta varför vederbörande sa/gjorde eller varför den förlät?

Med största sannolikhet behöver vi inte veta.

Men visst vill man ändå veta?
Nyfikenhet är väl nyttigt?
Eller??


Ska vi fullkomligt skita i vad andra människor gör?
Eller ska vi bry oss?

Hrmm.....

Finns det något mitt emellan?

Jag bryr mig.
Om mina nära och kära.
Jag räds inte att ifrågasätta om en vän gör ett konstigt val. Som jag då vet att vederbörande kanske inte skulle gjort i en annan situation.

Jag vill lägga mig i.
Jag vill veta.
 
Men man bör väl tänka sig för.
Fundera hur man säger.
För en vänligt sinnad mening kan bli en elak kommentar.


Jag funderar vidare medans jag linkar omkring i mitt hus och försöker bringa ordning i mitt kaos..
Det är jättestökigt.
Och jag kan inte skylla på nån annan.
Jag håller på att "fixa lite"..
Ehhh.....

Tror jag får börja med tvättstugan...